Svårt att inte tro på Juholt

Man kan lugnt säga att Håkan Juholt har varit klantig. Självklart borde han ha haft koll på vilka regler som gällde - därom råder ingen konflikt. Om det är så, som Juholt själv påstår, att han trots detta missförstått hur reglerna ser ut och handlat i god tro borde den här affären inte vara något stort problem vare sig för honom eller för Socialdemokraterna. Pengarna är redan återbetalda och det är egentligen inget konstigt med att det kan bli fel ibland. Det kan hända även den bäste. Visst var det klatigt av honom, men försämrar mitt förtroende för honom som socialdemokratisk ledare och statsministerkandidat? Nej, inte det minsta faktiskt.

Nu är det emellertid vissa som påstår att Juholt ljuger och att han informerades om att han tog ut för mycket ersättning redan 2009. Om detta är sant är det förstås betydligt allvarligare. Jag sitter inte i någon position som gör att jag har insyn i dessa kretsar, men jag har svårt att ta sådana anonyma beskyllningar på allvar. För det första tror jag att svenska politiker i allmänhet faktiskt inte ägnar sig åt politik för att berika sig själva. Trots den här historien framstår Juholt inte som den typen. För det andra vore det ju rent ut sagt korkat att som riksdagsledamot fortsätta att begära ut ersättning för saker som man inte har rätt till, när detta påpekats för en. I sådana fall gör man sig faktiskt skyldig till bedrägeri - och om problemet redan uppmärksammats tror jag knappast att Juholt skulle vara så korkad att han fortsatte i tron att han skulle kunna komma undan med det. För det tredje skulle det ju krävas att en rent masochistisk läggning för att då ta på sig partiledarrollen. Om hans syfte verkligen hade varit att försöka försnilla dessa pengar, måste han givetvis ha insett att hans möjligheter i det närmaste skulle utplånas den dag han blir ledare för Sveriges största politiska parti med goda utsikter att även bli Sveriges näste statsminister. Är det något som tycker att det låter troligt?

Därmed framstår allt prat om time-out och avgång som ganska verklighetsfrämmande. Om det är som Juholt säger, vilket jag tycker det finnas alla skäl att tro, är det bara att välkomna den förundersökning som nu har inletts så att dessa misstankar en gång för alla kan avskrivas. I Juholts fall handlar det om rätt höga belopp, men om det nu inte var uppsåtligt tycker jag ändå att misstaget är att betrakta som ringa i jämförelse med exempelvis Anders Borgs svarta affärer. I det fallet kom Borg undan med ursäkten att det var "ett beklagansvärt misstag", trots att hans skattefiffel var både medvetet och uppsåtligt. Nu har Borg trots detta lyckas bygga upp en hög trovärdighet som högste ansvarig för landets skatter - så de som räknar ut Juholt redan nu gör det nog mer av politiska skäl än av sakliga skäl. Det borde inte finnas något som hindrar Juholt att komma tillbaka. Och den här ersättningshistorien, hur trist den än är, är trots allt ljusår från begrepp som folkmord som allt oftare börjar nämnas i samma andetag som vår utrikesminister ...

Nu hoppas jag få se en slagfärdig Juholt på plats i Riksdagen talarstol på onsdag. Full gas framåt!