onsdag 25 augusti 2010

Framåt, framåt! ropar krabborna.

Man undrar hur dom egentligen tänkte, PR-strategerna inom alliansen, när de började sätta upp affischer med texten "Bakåt eller framåt?". Vill de att väljarna ska rösta på ett progressivt parti? Då ligger ju inte alliansens partier närmast tillhands direkt. Faktum är ju att alliansen helt domineras av ett i grunden konservativt parti som sagt nej till i snart sagt alla progressiva reformer som genomförts under det senaste seklet - den allmänna rösträtten är bara ett exempel på en reform som man motsatte sig. På punkt efter punkt har man i och för sig tvingats ändra uppfattning för att inte försvinna på historiens skräphög - men att påstå att man är framåtsträvande ... Är det någon som kan tro på det?

Moderaternas inställning till framtidsfrågor framgår också tydligt av Naturvårdsverkets granskning (http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Pressmeddelanden/rapport-valgranskning.pdf). Där konstaterar man att den gångna mandatperioden trots goda förutsättningar lett till en tillbakagång inom miljöpolitiken. Det måste vara svårt för Centern att värja sig för insikten att man reducerats till borgerlighetens miljöalabi, när Naturvårdsverkets sammanställning så tydligt visar att Moderaterna på punkt efter punkt bestämt miljöpolitikens innehåll (eller snarare brist på innehåll). Nu tycker jag i och för sig att Andreas Carlgren verkar vara en bra och hygglig politiker - men trodde han verkligen att det skulle gå att bedriva en effektiv miljöpolitik i en moderatdominerad regering? Om de menar allvar med sitt miljöengagemang borde de tänka över vilken regering de vill stödja under nästa mandatperiod.

Ett annat exempel på framsynhet kom under gårdagens ekonomidebatt, där Folkpartiets Carl B Hamilton stod och hävdade att vi inte behövde göra något för att ställa om från oljeberoendet. Inställningen är riskfylld av flera skäl. Att bara vänta och hoppas att allt ska lösa sig av sig självt kan bli mycket dyrbart. Ingen vet hur snabbt bensinpriset kommer att öka, men kan vara helt säkra på att det kommer att bli dyrare. Mycket, mycket dyrare. Kanske blir det en ny oljekris som under 70-talet, fast värre, och då kommer det att svida ordentligt för den som inte har något alternativ. En annan aspekt som helt kom bort i debatten är miljön - vi vet att dagens koldioxiduppsläpp utgör ett globalt hot. Det kan bli betydligt dyrare än 49 öre i höjd bensinskatt. Tyvärr vittnade Hamiltons uttalande om en mycket liten insikt i dessa frågor.

Vi vet mycket litet om framtiden. Men så mycket vet vi att framtidens bilar inte kommer att drivas med bensin eller diesel. Däremot kommer bilen med all sannolikhet att finnas kvar. Och den som blir först med ett hållbart alternativ till oljan har mycket stora pengar att tjäna. Varför inte utnyttja den vetskapen för att stärka Sveriges position inför framtiden instället för fortsätta på en återvändsgränd ända tills man kraschar in i muren?

Bakåt eller framåt? Det känns som ett mycket lätt val.



PS. Nej, jag vet. Egentligen är inte ens krabborna så dumma att de går baklänges.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar